psykbryt...

Jag blir så trött på folk som inte ställer upp.. de säger att de ska det men de gör aldrig det.. mina föräldrar exempelvis är experter på detta. Pappa säger att jag ska ta tag i övningskörningen, att han inte tänker tjata på mig att vi ska ut och köra.. jag har frågat honom nästan varje dag i två veckor nu och varje gång har han sagt: aa kanske.. vi får se.. jag vet inte om jag har tid osv.. hur fan ska jag kunna ta körkort om de säger så hela tiden.. kan mina föräldrar nånsin prioritera mig nån gång? skulle de läsa det här skulle de lätt säga emot och säga att de ägnar all tid till mig och mina brorsor men det känns verkligen inte så.. pappa har alltid bättre saker för sig när man vill hitta på nåt.. han tycker att det är tråkigt att jag aldrig är hemma och att när jag är hemma så är jag vid datorn eller i mitt rum.. men så fort man frågar om han vill hitta på nåt så har han inte tid. så fort jag påpekar detta blir han sur och säger åt mig att inte va så otrevlig så fort nåt inte passar mig.. och mamma är lika dan.. hon är aldrig hemma nuförtiden.. så därför är inte jag heller hemma eftersom jag inte vill sitta helt ensam varje dag. hur kul är det? sen så fort hon kommer hem ringer hon och gnäller på mig och undrar varför jag inte är hemma. och så frågade jag igår ifall vi kunde övningsköra idag eftersom båda är lediga.. men det visste hon inte om hon orkade.. hon var ju ledig så då ville hon ta det lugnt.. jag fattar inte när vi ska ta tag i det här och börja.. jag som har som mål att vara nästan klar med körkortet vid årsskiftet kan ju glömma detta eftersom mina föräldrar inte alls vill lägga ner nån tid på min körning.. jag hatar att jag alltid ska ställa upp för folk och tror att jag kommer att få tillbaka det.. men vissa har verkligen inte lust att ge nåt i gengäld.. det finns många som finns där när jag behöver dem och det är jag mycket tacksam för, det betyder jättemycket.. men jag orkar inte ställa upp mer för folk som aldrig har tid sen när man själv mår dåligt, och sen tror det att jag fortfarande kommer va där för dem, att de kan ringa när som helst och bara prata om sig själva.. jag tänker iallafall aldrig bli en sån person..

okej.. sorry för det tråkiga inlägget.. men jag känner mig jävligt förbannad på allt just nu så jag va tvungen att skriva av mig lite..

ikväll kommer jag iallafall förvandlas till sjögräselin... så om ni ser nån i grönt hår så är det garanterat jag..
puss på er

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0